Dags att börja tala sanning

Jag är 22 snart 23 år, har barn och lever samboliv

jag har skulder som är över 250 000

jag har levt i en lögn

Denna bloggen är ett steg för att erkänna för mig själv om hur mina beroenden ser ut.
Hur mycket jag ljugit och vad jag riskerar att förlora om jag fortsätter.

Jag tänker inte avslöja vem jag är. ÄNNU.
Jag vill att denna bloggen ska visa andra hur lätt de är att bli skuldsatt...


Allt börja redan när min pappa dog när jag var 15, jag fick då tillgång till en barnpension som låg på 2700 i månaden, 2700 mer än vad alla andra i min ålder hade. Där kunde jag trösta min sorg för hans bortggång.
Men redan som liten har jag lärt mig att ljuga till mig saker, att manipulera för att få de exakt som jag ville ha det.
Jag föddes med gifta föräldrar med två inkomster som tillsammans var omkring 50-60 tusen ut varje månad. jag fick exakt ALLT jag peka på och lite till. När de skilder blev de ännu värre då fick jag ÄNNU mer. Min mamma var ofta i sthlm på möte/konferancer så när hon kom hem fick jag ur hennes skuldkänslor en påse med märkeskläder. ja ni ser. så när jag väl fick mina egna pengar, då starta allt.

När jag varr 18 fick jag tillgång till fonder som låg på 100 000, de rök på tre månader på allt från märkes jeans, jackor mm. Allt som jag ville ha råd med. Bara nån månad efter jag bränt allt blev jag gravid, jag blev ensamstående som 18 åring. Jag börja där ta kredit på 15000 på barnsaker, kredit på en dator 12000, ja de blir värre.
När jag skulle flytta till eget så tog jag ett lån på banken på 120 000. Trodde jag var smart där när jag blev av med alla smålån, jag opererade brösten, jävligt slarvigt.
Jag utnyttjade min släkt mina vänner. Ja alla...

Förra sommaren låg jag efter 74 000, då gick en släkting in och lånade på sin bostadsrätt..
Men nu står jah där igen,
Lån på 174 000, och back minst 60 000 hos kronofogden...

Så där börjar min blogg,
har precis berättat för min sambo som jag nu riskerar att förlora, min son som förlorar en uppväxt tillsammans med sin mamma och pappa. Allt för mina lögner och min shopping.

Så glöm skvaller bloggar, glöm sthlm bloggar.

Här är en blogg om hur det kan gå när man läser dessa bloggar, om hur vi alla omkring påverkas av detta.

Jag tycker inte synd om mig, är inte ute efter pengar när jag startar bloggen.
Utan ett sett för att blotta mig och få andra yngre och i min ålder om hur lätt det är att bli skuldsatt och att få leva med skuld och skuldkänslor.

Hoppas folk hittar hit, för behöver stödet.
Har precis bokat tid hos en psykoterapeut.

Jag vill inte förlora dom jag älskar mest av allt

// SKULDSATT

Kommentarer
Postat av: Emelie

Massvis med kramar & kärlek till dig vännen!! Du kommer klara detta!! Bara du får den hjälp du behöver!!

2010-06-21 @ 22:11:58
URL: http://familjenbrocka.blogg.se/livet
Postat av: H

Du är inte ensam, här är en som precis har börjat ta sej upp ifrån botten igen... Men det är en hel del jobb kvar, som att t.ex få tag i ett hem till min familj och våra tre barn...

2010-06-21 @ 22:43:50
Postat av: Linda - Mamma till mirakel Anton!

Livet är aldrig enkelt! Alla felar vi! Tycker de är stort av dej att starta denna bloggen & jag änskar dej all lycka!! Hoppas du får all hjälp du behöver!! Styrkekramar!!

2010-06-21 @ 23:27:48
URL: http://pazur.blogg.se/
Postat av: E

Vi har inte heller haft det så lätt så du är långt ifrån ensam. När jag började gå upp i vikt för ett antal år sedan blev jag som besatt av fina saker och köpte allt på kredit. Jag behövde ha en fint hem, fina saker till mina barn och nya kläder hela tiden.

Vet inte hur många ggr i månaden jag beställde på postorder.



Sedan spårade allt ut för pengar fanns ju egentligen inte. Allt växte på en hög och till slut orkade vi inte ens öppna posten och ibland fortfarande inte.



Min man har lyckats betala alla sina skulder som han fått sedan tidigare och nu äntligen är vi på rätt väg. Mina egna skulder jobbar vi på så gott det går och högarna minskar. Men det går inte fort.



Nu sitter vi här med anmärkningar upp över öronen, omöjligt att få hyra en lägenhet eller ta lån. Så minst tre år till tills vi kan börja våra liv.



Grejen är att inse vad det är man sysslar med och det verkar ju du ha gjort. Att du berättat för din sambo är ett stort steg och därifrån kan du bara komma upp. Egentligen är en skuld som din inte speciellt hög, människor runt om har miljonskulder på hus och diverse saker. Det är alltså ingen omöjlighet för dig/er att resa er igen. Men som du säkert vet är vägen lång dit.



Jag tror på dig. Finns här om du behöver prata med någon, jag har varit där själv och liksom all annat beroende är det en lång väg tillbaka.

2010-06-22 @ 10:40:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0